För den dåliga uppdateringen men det beror på att min farmor ligger på sjuka och fick en stroke i torsdags. Har tillbringat så mkt tid som möjligt hos henne och kommer försöka vara där så mkt jag kan närmsta dagarna också. Det går upp och det går ner. Det var så hemskt att se farfar sitta med tårar i ögonen och hålla henne i handen, prata med henne fast hon inte var vaken. Sen så strök han henne på kinden mellan varven. ja säger då det, äkta kärlek. Jag hoppas verkligen jag och Mattias är lika kär som dom är när vi är 70 plus.
Än så länge vet dom inte så mkt mer än att hon har cancer. Vart den sitter vet dom inte än. Det enda dom kan säga med säkerhet är att det inte ser bra ut. Pappa mår juh inte heller så bra. Huvvaligen!

Jag hoppas då och ber till högre makter att den dagen jag dör så är det pga ålder hemma i min egen säng och inte drabbas av någon hemsk sjukdom som cancer!

Nu orkar jag inte skriva mer, men då vet ni iaf varför jag kanske inte kommer blogga så mkt närmsta tiden då jag prioriterar annat.
Carpe diem!


Mattias, jag älskar dig så jävla mkt! Tack för all stöd, särskilt nu. Utan dig är jag halv <3



Farmor <3